Behandling av själva hudplockandet bör i första hand ske inom psykiatrisk specialistvård. Vid mildare fall av hudplockande, där patienten inte upplever ett kliniskt signifikant lidande och/eller nedsatt funktionsförmåga (och således inte uppfyller kriterier för diagnos), kan detta istället handläggas inom primärvården.
Vid somatiska komplikationer till följd av hudplockande, till exempel infektioner eller andra skador, bör patienten beroende på aktuell komplikation behandlas inom somatisk primär- respektive specialistvård.
Behandling och insatser
Psykologisk behandling
Behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat bäst effekt vid behandling av dermatillomani. Habit reversal training (HRT), en form av KBT, har visat sig vara signifikant effektivare än väntelista för vuxna med obehandlad dermatillomani, HRT har också provats i självhjälpsform med lovande effekter. Samtliga utvärderade behandlingar har varit förhållandevis korta (upp till fyra sessioner). Uppföljningar längre än tre månader efter avslutad behandling saknas, varför det är osäkert till vilken grad effekterna vidmakthålls på sikt. Studier av psykologisk behandling för barn och ungdomar med dermatillomani (enstaka fallstudier borträknade) saknas.
Sammanfattningsvis finns det viss evidens för att behandling med HRT har god effekt, men fler, större och bättre kontrollerade studier behövs. Det föreligger också behov av att utvärdera psykologisk behandling för barn och ungdomar, samt generellt att följa upp behandlingseffekter på längre sikt.
Innehåll i Habit reversal training (HRT)
HRT består av tre metoder:
- Medvetandeträning
- Motrörelseträning (eng.: competing response training) och
- Socialt stöd.
Kortfattat innebär detta att göra patienten medveten om när han/hon närmar sig att plockar eller plockar hud (medvetandeträning), lära patienten att utföra en handling (motrörelse) som är fysiskt oförenlig med att plocka hud (till exempel att knyta nävarna), samt instruera en närstående (vanligtvis en förälder eller partner) att bekräfta patienten vid korrekt utförd motrörelse (socialt stöd). Socialt stöd innefattar också att påminna patienten om att använda motrörelser då han/hon själv inte uppmärksammar behov av detta.
Innehåll i stimuluskontroll
Stimuluskontroll innebär att identifiera situationer där hudplockande ofta sker för att sedan modifiera dem på ett sätt som minskar plockandet. Exempel på stimuluskontroll-interventioner är att täcka över speglar, byta till svagare glödlampor, undvika stolar med armstöd eller att i utvalda situationer använda handskar. Genom stimuluskontroll blir hudplockandet mer ansträngande och besvärligt att utföra, samtidigt som triggande faktorer och sensorisk förstärkning av plockandet minskar. Dessa faktorer hjälper sammantaget att minska plockandet.
Läkemedelsbehandling
Flera studier har undersökt effekten av SSRI för dermatillomani, med blandade resultat. Stödet för dess effekt på dermatillomani är idag otillräckligt, varför SSRI i dagsläget endast rekommenderas för behandling av komorbida tillstånd.
Källa: Region Stockholm – Kunskapsstöd för vårdgivare, www.kunskapsstodforvardgivare.se